|
Publicerat den Wednesday, November 09, 2011 5:16 PM
Det kommer en tid i alla egenföretagares liv då man undrar vad man håller på med, även om man nu råkar gilla sitt val av verksamhet. Försäljning är alltid viktigt och den ständiga frågan är hur den skall gå till. När jag drev företaget Snygga Naglar back in the days var mitt sinne full av idéer och uppslag. Kampanjerna avlöste varandra och kreativiteten visste ingen gräns. Jag försåg de mest inbitna gitarrister med fjädrar på fingrarna och blingade folks fötter med swarowskikristaller inför finlandskryssen. Nu känner jag mig mest gammal, cynisk och trött, farligt nära Basil i Fawlty Towers, som förvisso är en idol men knappast någon hållbar förebild i slika sammanhang. Jag vill botanisera bland uppstoppade djur på obskyra loppmarknader. Är det åldersrelaterat eller har det med världens hälsotillstånd att göra? Eniro ringde nyss och frågade efter numret till min mor. Kan det vara ett tecken? |
|
|
Publicerat den Tuesday, September 13, 2011 2:44 PM
Mycket här i livet handlar om att komma på vad man vill göra och hitta sin plats i tillvaron. Många av oss kämpar med detta större delen av livet. Andra verkar hitta sitt kall snabbare eller så bestämmer de sig bara för att så här får det bli. De accepterar. Är man av rastlös natur kan förändringarna komma oftare och snabbare än hos genomsnittet, något som inte alltid är lätt att hantera för omgivningen eller ens för den drabbade själv. Många med mig har upplevt hela sin uppväxt som en kamp att få vara sig själv och att passa in, något som i många fall stått i direkt motsatsförhållande till varandra då samhället ser ut som det gör. Allt för många talanger har dämpats och förstörts av omvärlden i rent oförstånd redan på skolstadiet. Vi kan inte ändra historien, men förhoppningsvis kan vi lära av den och öppna våra sinnen för barn med udda beteenden, att se till individen och dess unika möjligheter i stället för att döma ut dem. I dag kan jag blicka tillbaka på mitt liv och förundras över allt jag gjort, i bland rent halsbrytande vägval, vissa mer lyckade än andra, men alla värdefulla erfarenheter. Den största vinsten, så här långt, är helt klart det alltmer tilltagande inre lugnet, (ålder eller visdom måhända) samt möjligheten att kunna njuta av stunden. Det spelar ingen roll hur framgångsrik en människa är, om hon inte kan njuta av det. Historien är full av tragiska exempel på människor som utåt sett haft allt och ändå valt att ta sina liv. När jag var 30+ hade jag nog uppnått de flesta mål jag tidigare satt upp, men var jag lycklig? Nej. Jag var orolig, otillfredsställd, rastlös och stundvis gravt deprimerad. Tomrummet och ångesten försökte jag döva med nya kickar, alltifrån droger, sex och shopping till mat. Naturligtvis blev det inte bättre av det. Terapin räddade säkerligen mitt liv, samt en envis inneboende vilja att överleva. Jag bröt upp för ett på många sätt helt nytt liv. När jag i dag läser alla snälla recensioner från gäster, värmer det verkligen i hjärtat. Dels för att jag verkligen jobbat hårt för att komma hit, dels för att det jag gör i dag verkligen är jag, inte någon påklistrad yta eller tillfällig roll jag tvingats spela, utan något jag aktivt väljer att göra. Många av gästerna har blivit mina vänner. Människor jag seriöst gillar och verkligen uppskattar att tala med. Hur många har ett sådant jobb? |
|
|
Publicerat den Monday, September 12, 2011 3:35 PM
Det har hänt så mycket på sistone att jag inte haft kraft över att skriva. Massor av intryck, jobb, fest, kreativitet och roliga människor. Sedan kommer vardagen igen. Den förut så förhatliga, som nu förbytts till något högst värdefullt. När man äntligen får tid att reflektera och smälta intrycken, blankt blad i agendan och tid att ha lite småtråkigt. Det där tjatet om balans, som faktiskt är så viktigt för att förmå oss att uppfatta och uppskatta helheten. Efter intensiva perioder tenderar jag att vilja isolera mig, begrunda och känna. Vara ute i skogen med hundarna och se allvarsamma dokumentärer på tv. När jag satte på tv:n i går hamnade jag mitt i en hemsk, men oerhört stark sådan: http://svt.se/2.165912/1.2528223/han_berovades_sin_barndomEn modig och ödmjuk man med ett viktigt budskap. Svt när de är som bäst och anledningen till att jag fortfarande betalar tv-licensen. Jag må vara en sucker för godhet och rättvisa, men är nog inte ensam om att falla för program som Secret Millionaire. Vi behöver omtanke och medmänsklighet i våra liv för att må bra. Känslan att vi kan påverka och göra skillnad. Vägarna vi kan verka via är oändliga. Alla kan göra någonting, det gäller bara att hitta sin plats. Själv känner jag djup tacksamhet för allt jag fått i livet, insikter och möjligheter som förhoppningsvis kan hjälpa mig att sprida positivitet till medmänniskor som korsar min väg. Sista veckorna har varit fulla av sådana möten. Underbara människor som kommit hit från världens alla hörn och berikat mitt liv. Det enda som stör mina sfäriska balanser just nu är egentligen tekniken. Varför köper jag ytterligare en smartphone när jag vet hur mycket förtret det skapar och varför har just jag så svårt att importera mailkontona till paddan? Ge mig en spade och jag gräver ett hål men bespara mig denna infarktframkallande teknikstress. |
|
|
Publicerat den Saturday, August 27, 2011 11:56 PM
Ett platt uttryck för något så mycket större. Det vi upplevt i kväll kan bara beskrivas som magiskt. Jag har världens bästa grannar. Elisabeth Kontomanou med sonen Gustav Karlström underhåller grannarna.  Ingenting kan toppa Lady sings the blues. Jag är mållös. Det blir inte bättre än såhär. |
|
|
Publicerat den Wednesday, August 24, 2011 4:18 PM
Min tv sade upp sig i går. Medan jag funderar på en ny ägnar jag mig åt att surfa och återupptäcka gamla favoriter. Mycket strunt ruvar i rymden men ibland blixtrar det till, en stjärna som rubbar himlakroppen ur sin bana och bereder den ett bullrande skratt som ekar över galaxen. Här är några exempel: |
|
|
Publicerat den Monday, August 22, 2011 3:48 PM
Att själv få bygga och genomföra drömmar är en häftig grej. I mitt jobb har jag förmånen att få träffa intressanta och kreativa människor från hela världen som sysslar med just detta. De är värda all uppmärksamhet. Denna helg stiftade jag bekantskap med en fantastiskt duktig designer, i början av sin karriär. Jag vågar knappt fantisera om hur hennes alster ser ut om några år. Den här tjejen kan gå hur långt som helst. Bilderna gör inte dessa konstverk rättvisa, men jag gör ett försök. Alla ni som suktar efter siden och kristallbroderier till era hundar eller hästar kan vända era giriga getögon hitåt. Nu. |
|
